2010-01-26 Tisdag

Äntligen är jag klar med kolten. Efter intensivt arbetande är jag klar och jag måste säga att jag är riktigt nöjd med den. Undrar bara vad man ska ha för sjal som passar till den? Färgen på kolten är mörkgrön och banden går i grön, vit, röd, gul och guld. Jag borde nog ha en sjal i någon av de färgerna för att det ska matcha så bra som möjligt. Jag behöver även en ny borsch. Kanske jag ska önska den av mina föräldrar i födelsedagspresent? Eftersom jag lägligt nog fyller år en vecka efter marknaden.

Jag och Leila satt och diskuterade nyligen hur mycket pengar man spenderar under marknaden på smycken, tyger mm att det skulle räcka till en utlandsresa. Läskigt va? Man tänker aldrig så långt. Här sitter man och klagar på att man aldrig har råd att fara utomlands och fantiserar om att få glassa på Thailands stränder. Men när allt egentligen handlar om prioriteringar. För i slutändan föredrar jag att vara på jokkmokks marknad som bara är en gång per år än en utlandsresa. Utomlands kan man ju fara hela året runt!

/Elena

2010-01-25 Måndag

Hej!
I lördags var jag på skiljning i Rågoträsk. Det gick bra och vi var klar redan vid klockan 11, tills det visade sig att några hundra renar hade brytit sig ut. Då var det bara att sätta sig i bilen och vänta på att de skulle samla ihop renarna, så vi kunde skilja dem. Det tog hela dagen och jag var inte hemma förrän sent på kvällen, och då blev det direkt sänggång. Idag har jag tittat på min pappas hemsida som blev klar för någon dag sedan. Hemsidan gäller våran stugby uppe i fjälls. Ta en titt så får ni se hur det ser ut uppe i fjälls hos oss. www.gavas.se
Vi ses! /Elena

2009-01-22 Fredag

Hej!
Nu är det min tur att börja blogga. Jag heter Elena Lango och är från Arjeplog, men går skola i Jokkmokk.
Dock är det här med bloggandet lite nytt för mig, men jag ska ändå försöka göra det någorlunda intressant. Idag har jag åkt buss från Jokkmokk så nu är jag hemma i Arjeplog. Ständigt på resande fot! Känns som att jag lever i min ryggsäck. Har den i alla fall ständigt halvpackad eftersom jag vet att nästa dag kan det bli att fara någonstans. Och mycket riktigt så blir det att fara på skiljning i Rågoträsk imorgon som tillhör Rans sameby.
Hejsvejs

2010-01-22 Fredag

I maj 09 åkte jag till största staden i Turkiet, Istanbul. Staden som förankrar Europa med Asien. Bara en "flod"/sund som skiljer Europa och Asien. En stad med högt city tempa och lugna gator och massor av kultur. Nu i år, 2010 är Istanbul Europas kulturhuvudstad. Med ställen som Haga sofia, Sultarna palats, Blå moskén och massa annat får du aldrig torka på saker och göra där. Efter gågatan kunde man tro att man var i vilken huvudstad i världen som helst, massa massa människor överallt. Snabbmat ställen, märken och butiker som finns i Sverige och "fina" huvudstäder världen över.

I Istanbul bor det omkring 14 miljoner människor på pappret, men om man ska tro Istanbul stads uppskattningar så bor det omkring 20 miljoner i staden. För urbaniseringen från landsbygden är stor, och många kommer och bor hos sina släktingar. Men är fortfarande skriven på landsbyggden. Jobbar svart och drömmer om en egen lägenhet. Turkiet är fortfarande billigt, i våras när jag reste dit fick man 1 lira för ungefär 4 kr. Och mat kunde du finna för 3-4 lira på sina ställen, som kebab eller annan mat.

Jag kan varmt rekomendera staden, dock var det väldigt slitsamt att vara blond. Vet inte vad det beror på, antar att jag inte var den första blonda turisten där. Men det slets och drogs i mig. Kanske för att jag var ung? fick äckliga erbjudande och hotades flera gånger när jag sa ifrån. Det var nytt för mig! Kvällar och nätter undvek jag utgång. För det var helt enkel för obehagligt. Som tjej upplevde jag det nästan hemskt till sina tider. Enormt kränkande att hela tiden få handlingar som syftar på det sexuella.
Är man mörkhårig eller äldre är Istanbul en underbar stad. En stad att uppleva! Mina ord kan nog inte beskriva vad jag upplevde där. Och det är kanske bra!

/ Anne Maret
 

2010-01-20 Onsdag

Jag har funderat kring det samiska språket. Eftersom jag talar nordsamiska flytande och min pappa är från Kautokeino där samiska är högst levande, kan jag komma på mig själv när det blir svårt att använda han och hon.
En direkt översättning från svenskan till samiska för han eller hon finns inte. Det finns Nieida och Bartni. Tjej och Kille betyder det. Nisson ja deavddu, kvinna och man. Men inte någon för han eller hon. Vet inte om det gäller på sydsamiska eller lulesamiska, men antar det?
Istället finner man order "son" som betyder den personen, oavsett kön. Jag tycker detta är galet bra.! Det är coolt att ha ett könsneutralt språk. Det känns lite hippt och väldigt 10.. ;)

Nej men vi iaf i Sverige är världigt duktiga på att plats och katigariosera människor. Vi vill sätta alla i fack, och det finns ju dom som inte vill blit platasde. Queers utan kön! Då måste samiska vara det ultimata för dom. Hur coolt är inte det?

(Sen att samiskan har jätte många ord för kön hos renar,hunder och andra djur behöver jag inte lägga till) hehe

/ Anne Maret i ett hippt mood.

2010-01-20 Onsdag

Nu när världen börjar ljusna och allitng blir lite lättare, har jag tänk på oss samiska ungdomar. Jag känner och vet inte om någon samisk ungdom som inte tycke rom att fara och resa. Behöver inte se så långt, behöver bara ta mig själv som exempel. Jag är alltid påväg. Jag har alltid projekt. Jag har alltid planer (Eller kanske det inte är planer, men tar det som det kommer?).
Mamma brukar fråga mig: Anne Maret, hur orkar du? Och till det, vet jag inte vad jag ska svara. Jag tror att resa och flytta ligger oss i blodet. Kanske är det så, att vi har ärvt detta från våra förfäder? Samerna är ju ett nomadfolk.

Måste berätta den en väldigt klok äldre gubbe sa i våran sameby: "Samen, han/hon har ingen dag och ingen natt. Han/Hon rör på sig när renhjorden börjar flytta. Följer stjärnorna och solen. Ibland är det dag och ibland natt. Ibland är det vardag och ibland är det en stor helg". Och på det har jag tänk väldigt mycket nu under den mörka tiden. Och ju mer jag tänker på det, mer och mer ser jag med mina ögon att det stämmer! Och mina vänner är just precis som jag. Ivriga och jätte spontana! På engång när man fyllt 18 år, är det jätte viktigt att ta körkort. Det är frihet. Bara att sätta sig i bilen och börja resa.

Men det är aldrig tungt att fara. för mig. Det är bara roligt! Se nya platser och träffa nya människor. Hela livet är ju en resa. Du kan försöka styra livet och forma det, men det blir ändå aldrig som du tänk dig.

Jag vet inte. Jagtror att vi sameungdomar har fått det från barnsben. Från mamma och pappa, ärvet det. Och nu när världen blir ljusare och solen börjar lysa, blir det lättare att färdas. Jag ser framimot till vår och sommar. Då färdas människan extra mycket!
 
 
/ Anne Maret

2010-01-18

Dal go mailbmi cuovgguda ja visot sadda alkit ja geahpasit mun lean jurddasan veaha mii sami nuoraid birra. Mun in diede ovttage nuorra olmmos gii ii liiko vantardit ja vuolggit. In darbbat geahcat nu beare guhkas, dusse valtte iezas dego ovddamearka. Mun lean alohii vuolgimen. Mus lea alohii projektaiid. Mus lea alohii planaid (Dahje soaita ii lea justte plana, lea eambbo nu movt sadda?).
Eadni lave mus jearrat: Anne Maret, movt don nagodat? Ja dasa in diede maid galgan vastidit. Jahkan da lea nu ahte golggama ja johttit lea varras. Soaitta leat nu, ahte mii leat arben dan min addjas ja ahkkus? Sapmelas han lea johttiolmmos.

Ferten muitalit maid okta hui vissis addja min cearrus logai munnje: "Sapmelaccas, sus ii lea beaivvi iige idja. Son johttagohta go eallu johtta. Cuovvuda nastid ja beaivvi. Muhtimin lea beaivvi ja muhtimin lea idja. Muhtomin lea argabeaivvi ja muhtomin lea stuora bassi."  Ja dan birra mun lean jurddan hui olu dan skabma aiggi. Ja eanat ja eanat oaidnan iezan calmmiguin, ahte stemme! Mu olbmaid leat justte dego mun. Angirit ja hui spontalaccaid! Ovttamanus go lea deavddan 18 jagi. Lea hui deahalas ahte valdda vuoddjingoartta. Da lea friddjavuohta. Dusse cohkkedit biilli ja algit matkostit.

In diede, ii lea goassege lossat vuolgit munnje goit. Lea dusse soma! Oaidnit odda baikid ja deaivvat odda olbmuid. Olles eallin lea stuora matki. Don sahtat geahccalit stivrre iezas eallima, muhto it goassege sadda nu movt don jahkat. 


Mun in diede. Mun jahkan ahte mii sami nuoraid lea oaccun dan mannavuoda aiggis. Eatni ja ahccinis. Arben dan. Ja dal go mailmmi alga cuovgagoahtit ja beaivvi boahta oaidnusi, da sadda geahpat vantardit. Mun oaidnan ovttas guvllui giddii ja geassai. Dalle olmmos vantarda vel eanet!

/Anne Maret

2010-01-18 Lördag

I dag är det skillning i Suorva. Rester från fjälls som är hämtat. Dessutom blir det skillning i Sattis, grannby Sörkitum som sätter i hage. Också rester. Så nu blir det tidig morgon och iväg. Ska fotografera och försöka få så mycket bilder som möjligt så det kanske blir flera "story tellings" på hemsidan här.
Annars är det omkring -23 nu. Så det blir lite lagomt kyligt. Hujja!

Kommer mer senare. Ha tålamod!

// Anne Maret

2010-01-13

Förra årets bästa film var helt klart Slumdog Millionarie. Den utspelar sig i Indien, oftast i alla slumområden som finns. Det värsta, som verkligen fick magen att vända på sig, var när en man lurade gatubarn till hans gård. Där fick de göra ett test vem som kunde sjunga bäst, i tron om att det skulle leda till något bra och stort. Istället så hällde mannen någon sorts vätska i ögonen på de bästa sångarna för att göra dom blinda, eftersom att blinda barn tjänar mer pengar när de tigger.
 
Det är verkligen något av det mest vidriga jag har sett, att vuxna människor kan göra så mot barn!?

/Nadia

Jag har blivit besatt av Paradise Hotel! Tragiskt, men sant. Jag upptäckte det när jag blev innerligt ledsen över att Annelie åkte ut förra veckan och att jag sen klagade på det till min syster. Programmet är ju så sjukt men ändå så underhållande.  
 
Så ikväll är det jag som är bänkad kl. 22.00. Och just det, Franscesca is back. Vi får se hur detta slutar... Missa inte!!!

/Nadia

2010-01-06 onsdag

Återigen har jag spetsat mina elefantöron och snappat upp ett samtal mellan en mor och son. Barns funderingar kan ibland vara underbara.

"Förr i tiden fick papporna inte lov att föda barn. De tyckte att det var omusikaliskt. Men idag är det vanligt att mamman och pappan föder barnet tillsammans."
Pojke 6 år

/Emeli Elfving, Ajtte, Fjäll och samemuseum

2009-01-04 måndag

Jo då, 2010 står det i kalendern! Gott Nytt år på er och god fortsättning! Jag har inte riktigt insett att 2009 är förbi, men vilket spännande år det har varit! Nu ser jag fram emot ett nytt med nya möjligheter och göra 2010 till det bästa året någonsin.

Personligen har det nya året börjat alldeles ypperligt. Mycket tid har spenderats med familj och vänner, jag är utvilad, frisk och fylld av energi och ute ligger snön djup och det är ett underbart vinterlandskap. Det stundande året väntar såväl OS som riksdagsval, Jokkmokks vintermarknad som midsommar i Ankarede, jobb och resor. Sammantaget ser 2010 ut att bli ett mycket spännande och innehållsrikt år och jag förväntansfull inför vad det har att ge.

/Emeli Elfving, Ájtte, Fjäll och samemuseum